DENNA ÖVERFLÖDANDE NÅD... SKALL TA SLUT
SKRIFTEN KAN INTE UPPHÄVAS
18 augusti 1994
Vår heliga moder:
Min dotter, mitt hjärta jublar varje gång du stämmer in i de heligas böner... Mitt kära barn, du deltar i samma strid som himlens alla heliga. Jag är också närvarande, så låt din lydnad mot Gud vara utan fläck. Förstår du?
Böj dig för allt som Gud sänder i din väg - det är av hans egen hand och i hans egen frikostighet som han gav dig möjligheten, friheten och kraften att de gärningar som skall förnya kyrkan.
Om du förblir som en fläckfri spegel kommer du att återkasta Guds ljus och hans verk skall fortsätta att stråla fram från dig så att jordens varje land kan läsa livets ord och välkomna Kristus med ett öppet hjärta.
Ännu återstår mycket helande, men förtrösta på Herren, för han är din heliga följeslagare. Du har blivit upprättad till att vara med Kristus, min Son, och därför måste du leva ett sant liv i Gud - låt alla din tankar stå efter himmelska ting. Lär de andra att tänka på Gud, att tala om Gud och att längta efter Gud, då kommer de att förstå att Gud är liv, glädje och himmelsk frid.
Se, dagarna kommer när denna överflödande nåd som Herren erbjöd världen skall ta slut. Vassula, lär dig dessa ord från skriften och anför dem för de som säger: ”Den kanoniska lagen påbjuder oss inte att uppmärksamma någon profetia...” Säg dem: ‘Skriften kan inte upphävas.’ Den säger: ”Se till att ni inte avvisar Honom som talar.”
Om jordens invånare vägrar att lyssna när han talar, undgår de inte sitt straff - hur kan vi komma undan om vi vänder oss bort från den röst som nu talar från himlen?
”Den gången kom hans röst jorden att skaka, men nu har han lovat: En sista gång skall jag skaka inte bara jorden utan också himlen.” Himlens vedergällning över detta gudlösa släkte är nära.
Jag skall stå vid er sida och sporra er att be, fasta och leva ett sant liv i Gud. Om ni tillåter mig, skall jag föra er allt närmare Gud.
Jag, ‘i Panayia’, välsignar var och en av er och säger: jag har lagt min mantel över er och den skyddar er mot den Onde, mina kära små, den skyddar er mot den som likt ett lejon ständigt stryker omkring er.
